Prao för en dag


Igår (fredag) var jag prao på ett äldreboende i Sollentuna. Jag brukar med jämna mellanrum försöka fylla på mina kunskaper om olika verksamheter som kommunen har ansvar för. I gryningen steg jag upp medan det ännu var mörkt kom jag fram, in och fick mina arbetskläder samt några enkla men tydliga förhållningsorder. Sen bar det iväg på morgonrundan. Alla väcktes med omsorg, kärlek och respekt. Där fanns den gamla damen som inte ville gå upp utan att sova en stund till. Där fannns en annan dam som ömsint fick sin medecin och morgonvälling. Någon skulle tvättas och kläs på och andra klarade denna sak helt själva. Dagen fortsatte med dagens inslulinspruta och kontroll av ett begynnande trycksår. Ingen fara ännu men några förebyggande åtgärder sattes in för att motverka en ogynsam utveckling. Luch och småprat med dom boende avlöstes av en pratstund med en av sjuksköterskorna där jag stämde av tre av våra ideer och fick en ny med mig.
Parbogaranti en möjlighet att bo tillsamans i gemensamt rum eller var för sig under samma tak.
Kvalite före driftsform. Även om det mesta verkade bra här är det dags att på allvar skapa resurser för att kolla kvaliten istället för att lägga krutet på vem som driver det hela. Viktigt att det finns egenregi men inget självändamål att allt ska drivas på det sättet.
Rejäl valfrihet; inte ett race om hur många företag man kan få fram i äldreomsorgen utan valfrihet där vårdtagaren har rejäla möjligheter att välja och påverka sin vardag. Utevistelse, aktiviteter, sovtider, mat kanske till och med vem som ska ta hand om mig.
Till sist fick jag tipset att verka för ide/utvecklings/projektpengar som kan ge vårdens aktörer möjlighet att pröva ideer och tankar men som kräver inköp och personalförstärkning under projekttiden. Är det möjligt i dessa tajta budgettider? Har vi utrymme att titta in i och testa framtidens äldrevård?
För var så säker morgondagens äldre kommer att ha helt andra och tuffare krav än dagens äldre.
På bilden ser du Diana (th) och Ester (tv) som var två av personalen som jag fick följa med under dagen.

Publicerad i Okategoriserade
One comment on “Prao för en dag
  1. MDAM skriver:

    Det privata vårdsverige…ger jag inte speciellt mycket för…vårda våra äldre till minta möjliga peng…kvantitet går före kvalitet…var finns alternativen för mig som jobbar i äldrevården…har upplevt nu minskning av arbetskamrater, noll möjligheter till att få heltid, utan vad som gjorts är att vi alla blir mer eller mindre tvingade till att skriva på två kontrakt…ett för månadsanställning och det är en mindre än halvtid…vad jag behöver då är timmar och då kommer nästa kontrakt in som innebär att all tid du jobbar utöver ditt chema enbart är per timme, på det viset klarar sig det privata vårdföretaget från all övertid. Äldrevården är inte enbart om de som är i behov av omvårdnad utan oss som ska ge den…utbildning, kompetens och kunskap behövs inte och vi som då med dyra csn lån som gått utbildning vi står kvar och stampar på samma usla lön. Var finns kraven eller anser ni politiker att vården av våra gamla kan drivas med enbart empati? Jag gillar mina arbetskamrater men tyvärr sanas adekvat utbildning både vad som gäller vårat språk och arbetsuppgifter, vad är tankar kring det och kan jag förvänta mig att det kommer att bli en förändring? För hur ska vi annars kunna höja statusen för de äldre och oss som arbetar med det?